lördag 19 februari 2011

Den ovanliga gästen.


Ja, så har vi då haft vår första gäst i "rummet".
Tvivelaktig till både sinne och lynne. Tog för sig av bakverken som Frazze dagen till ära medfört. Blandade sig utan skrupler i orkesterns val av melodier och tog snart över hela repetionsakten. Ingen vet vem han är eller vad han heter. En stund efter han lämnat lokalen hittade vi en inskription i gipsväggen -" Ken Task was here".
Trots allt, åt han upp, torkade av sin mugg, och lämnade tyst lokalen för att troligen aldrig komma tillbaks. Vem du än va' så fattade vi alla tycke för dig, och har sen dess pratat mycket om var du kom ifrån och vart du var på väg. Har du någon gång på din resa genom livet vägarna förbi, kom gärna in och ät en bakelse med oss.
Gästvärd: T. Kroppman.

4 kommentarer:

  1. De har alltid funnits där i artisternas skugga, dessa lismande "hangarounds" som skamlöst solar sig i stjärnornas glans, förser sig av giganternas förplägnad och ser sig själva som individer av stor vikt. I fallet med vår kuriöse besökare, kan dock fog finnas att betrakta vederbörandes tilltag med någotsånär blida ögon. Karln ifråga utstrålade charm och sympati, smälte väl in i inredningen och var på det hela taget ett trevligt, om än oväntat, inslag i sammanhanget. Även jag kan tänka mig ett återseende av mannen ifråga, om han även fortsättningsvis kan hålla sig någorlunda på sin kant och inte tar sig större friheter.

    /Franz Baaz

    SvaraRadera
  2. Hangaround??? jag var utlovad tjänst som groopie!! Det är väl den som bär stjärnornas gitarrer och sånt, eller?? Fast instrumenten höll ni ju benhårt fast vid, tvåkomponents lim eller? Om det var dylikt lim förstår jag varför ni inte orkade med mer än 3 låtar på hela kvällen, "Thin Dizzy"!! Viljan finns men kanske inte orken. Men, men.... det handlar ju om "older men"! Mr Baaz, vänligen framför mina hälsningar till dottern som så förtjänstfullt gjorde "Brunisar".

    //Kent

    SvaraRadera
  3. Där kom det svar på tal. Fan gubbar, sånt här ska vi ju inte behöva vara med om. Vi får bli tuffare helt enkelt, inte hålla på med våra symötesfasoner lika öppet, anlägga en mörkare uppsyn och dricka starkare kaffe. Den som vill ha slät haka måste sluta med hyvel och apparat. Vi får börja slå in stubben med slägga och bita av på insidan. Vi har en image att tänka på och ett namn som förpliktigar!

    SvaraRadera
  4. FÖr att citera Arnold Schwartzenegger "I'll be back". DÅ vill jag lite mer sammanbitna miner och få höra minst 4 låtar. Om ni vill låna min engelska teflonbelagda rasp (The best a man can get), so be it! Den ger den rätta looken på rakningen, inte ett fjun på hakan, bara manlig vällust. Skecka ett mail nästa gång det serveras brunisar utan fjunisar, så kommer jag!

    Eder Kent "Gropen" (eller vare hette!!)

    SvaraRadera